Skötselplaner

ÄNGSMARK

Syfte: att återskapa ängsmark och gynna biologisk mångfald.

Mål: att minska igenväxning genom att ta bort sly och gräs till förmån för örter och blommor.

Tidig vår (ca mars):

– Eventuell bränning – torrt gräs bränns för att växtligheten ska komma igång och underlätta

slåttern under sommaren.

Vår (ca april):

– Fagning – pinnar och löv räfsas bort för att underlätta för frön att gro och gynna tillväxt av en

artrikare flora.

Försommar (juni, ca midsommar):

– Sly och buskar kapas med så låg skärpunkt som möjligt, avlägsnas och förvaras på rishög för senare borttransport alt bränning. Det är lämpligt att detta görs på försommaren eftersom bladmassan då är stor, vilket gör att mer energi tas från växten.

Sensommar (första hälften av augusti):

– Slåtter med slåtterbalk på de släta ytorna och röjsåg längs stenmurar och runt stenar.

– Ängens olika ytor slås i omgångar. De frodigaste och blomfattiga först. Blomrika partier, exempelvis med ängsvädd, sparas för senare slåtter.

– Slåttern får ligga på tork någon dag så att frökapslar fröar av sig varefter den vänds, strängas och får ligga ytterligare någon dag.

– Till sist krattas slåttern ihop i högar som täcks med presenning och bränns när bra tillfälle uppstår.

Antagen av GI-styrelsen 2020-10-25

ASPAR – avverkning

Syfte: Att avverka aspar utan återväxt av rotskott

– Alternativ 1: Ringbarka noggrant och vänta minst 3 år innan avverkning.

– Alternativ 2: Avverka med 120-150 cm stubbar. Låt stubbarna stå kvar 3 år innan de avverkas

Antagen av GI-styrelsen 2021-04-05

SLY

Syfte: Att genom snabb och upprepad procedur avlägsna sly och förhindra återväxt på sikt.

– Juni, början: Sly och buskar kapas med så låg skärpunkt som möjligt, avlägsnas och förvaras

på rishög vid för senare borttransport alt bränning. Det är lämpligt att detta görs på

försommaren eftersom bladmassan då är stor, vilket gör att mer energi tas från växten.

– Juni, slutet: proceduren upprepas i slutet av juni men då kan den lilla återväxten ligga kvar.

– Augusti: proceduren upprepas i början av augusti men då kan den lilla återväxten ligga kvar.

INVASIVA VÄXTER

Syfte: Utrota eller begränsa utbredningen av invasiva växter

Blomsterlupiner, utgör ett hot mot biologisk mångfald.

6 juni är den ”Stora lupinbekämpardagen” enligt Fältbiologerna.

– Slå växten innan den sätter frö, gärna flera gånger per säsong. Vid mindre förekomst kan hela

plantan grävas upp. Växtmaterialet skall bortforslas så att växtplatsen inte blir för näringsrik.

Källa: Naturvårdsverket

Vresrosor, tränger ut inhemska växtarter och förändrar hela ekosystem. Sprids med underjordiska löpare, men också med hjälp av nyponen som sprids med vatten och fåglar.

– Alternativ 1: Utrota genom att trötta ut växten. Skär eller riv av alla gröna delar flera gånger

under växtsäsongen. Ingen fara för spridning innan nypon bildats

– Alternativ 2: Vresrosen kan grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma. Se

kommunens hantering av växtmaterial innan hantering.

Källa: Naturvårdsverket och (hel.fi) Anvisning för bekämpning av invasiva främmande

växtarter.

Antagen av GI-styrelsen 2021-04-05